Jag backade in i en pelare igår i stan och krossade sidospegeln. Otur!

Men när jag parkerade i parkeringshuset igår hittade jag ett kreditkort på marken. Jag noterade namn och telefonnummer på bilen bredvid ifall kortet kom därifrån. Jag ringde inte direkt utan gick till min terapi först eftersom jag var lite nervös och ville komma i tid dit.
Efter terapin ringde jag förtaget och fick napp. Personen på kortet jobbade där och jag fick hans mobilnummer. Han hade inte märkt att kortet var borta och blev jätteglad. Vi stämde träff vid bilen eftersom jag skulle åka hem. Jag började gå.
När jag gick mot bilen tänkte jag -Herregud, hur korkad får man bli!!!! Stämma träff med en helt okänd karl I ETT PARKERINGSHUS!!!! Ja ja, det gick ju bra. Han tackade och jag åkte. Men det var då jag var lite klantig och krossade sidospegeln....förvirrad som jag var efter terapin och mötet med kortägaren. Ringde till Sven och beklagade mig. Jag har inte orsakat någon skada på någon bil vad jag kan komma på så då kanske jag blir förlåten...blink blink!!!
Jo, en skruttig gammal Taunus fick skrapmärken i sidan efter en BETONG-blomkruka som var gigantisk nångång på 90-talet. Det är det enda jag har gjort...tror jag. Nu ska jag städa för Niklas ska ha sitt kompiskalas på lördag och han har bjudit 13 kompisar...puh! Pussåkram